Läkaren berättat att Elias har den mest gynnsamma genuppsättningen rent behandlingsmässigt. YES!!! Underbara besked!

Idag har det varit en härlig dag! Massor med solsken. Elias åt 2 mackor till frukost!

Hade samtal med Petra som är syskonstödjare på förmiddagen. Hon erbjöd oss att bli medlemmar i barncancerföreningen, vilket vi givetvis ska vara! Elias fick en fin blå BjörnBorg ryggsäck med innehåll (gosedjur Ior, ett spiralblock, jongleringsbollar, stressbollar och biobiljetter till hela familjen). Hon tänkte åka ut och prata med lärarna och/eller med barnen till Elias syskon på deras skolor - om man vill.

När Elias tar blodprov får han samla på "pengar" som han senare kan växla in till presentkort på en väl vald butik. Dagens värden var i princip de samma som igår (något lägre), så det är inte så konstigt att han känner sig lite trött och matt.

Efter lunchen kom Annika (fröken) med tre andra klasskompisar! Melanie, Frans och födelsegrisen Anton.De hade också svårt att hitta hit och tagit sig en promenix runt sjukhusområdet. När de väl kom så babblade de på som vanligt och spelade lite spel, drack saft och fick kakor och så klart godis. Sen var de och tittade på sjukhusskolan och hann en runda in på lekterapin och spelade en snabbrunda biljard. Alla fastnade de i den stora nallen i ljusgården (foto kommer att läggas in senare).  Frans provade även på att köra lite i Elias rullstol.

Eftersom vädret var helt underbart och vi inte ville ha en upprepning på en dålig permission gick vi på en promenad ner i stan och köpte ett nytt PS2spel, The Simsons Game. På vägen mötte Jessica och kompisen Sara upp. Av Sara fick han en present, lego i form av en kranbil (den får vi gömma för pappa). Jessica hade bakat goda kärleksmums som Elias också mumsade på.

Plötsligt knackade det på dörren och Elias tränare från Lugi kom, Figge och Ola. Med sig hade de en tavla som de "snickrat" ihop. Den innehöll en Lugimatchtröja med alla autografer från herrarnas A-lag, foto på några av dem, foto på sitt eget lag inkl. tränarna, en HIF-matchtröja från HENKE LARSSON med hans autograf OCH foto på honom där han håller en lapp med texten; Krya på dig Elias Edengrand. De berättade också att Henke sagt att han gärna träffade Elias när han mår bättre. Elias smile viste inga gränser! Han blev så glad att han inte visste var han skulle ta vägen! (Foto läggs in senare). Sen hade de med sig en hel kass med blandade serietidningar och massa godischokladmumssaker. Maraboucholkad, gräddbullar mm. De stannade en go stund. Jättemysigt och oerhört fantastiskt! Karin kom också förbi och beundrade tavlan och berättade hur avundsjuk Hanna är på den redan innan hon ens har sett den. (Hon hade hört skvaller att den var på väg). 

Kvällen blev det lite mer PS2spelande med Joel på avd. och sedan åt han en hel Billys pan pizza.

Hade svårt att komma till ro när han skulle somna. Funderar mycket över sin sjukdom och behandling. Varför?  Det sista han sa var;" Jag önskar du kunde återställa mitt liv till normalt".

Elias bara njöt av att komma hem igen. La sig i soffan, tittade lite på sitt StarWars Lego och gosade med hundarna.

Sen ringde telefonen. Det var Bitte som sa att de sökt oss på sjukhuset. Snabbt kom vi fram till att det vore kul om hon och allra bästa kompisen Vincent kom hit en stund. Med sig hade de en amerikansk äpplekaka med vaniljsås som de bakat precis.  Så det blev en go fika med te och o,boy, men Elias kunde inte äta... fick ont i magen, ena benet och ryggen, så pass att han började gråta. Stackars Vincent blev olycklig och ville hem. Så det blev till att åka tillbaka från permisen lite tidigare än vad vi tänkte från början. Han var så ledsen att behöva skiljas från Dixie. Han undrade om någon skulle märka om hon följde med.

Trots att han var tillbaka hade han ont och fick smärtstillande.

Idag är första dagen sedan han hamnade på onkologen som vi sett någon försämring av hans mående, men någon gång blir det säkert så... Det är bara så svårt att se sitt barn må dåligt. Svårt att acceptera hur maktlös man är. Man vill bara hålla om honom och ta bort allt det onda!

Mått bra under hela förmiddagen! Varit hos tandhygienisten och fått tänderna riktigt polerade och "glaserade" med bananfluorlack.

Syster Li från skolan hälsat på ett snabbesök när hon var på väg hem. Sen kom storasyster Louise med en röd ros! Det är första gången hon känner att hon vågar komma och hälsa på. Tur att hon kom när hon kom, för då fick hon även träffa en sköterska som är anställd av cancerföreningen på 50%som ska ta särskilt hand om syskonen till de barn som fått cancer och stödja dem. Skönt! För mitt i allt "hinner" man inte med syskonen lika mycket som man skulle önska och vet kanske inte heller hur man på bästa sätt ska hantera deras situation. Även om man pratar mycket om Elias och hans sjukdom och mående, så kan det ändå kännas skrämmande och se när han inte mår så bra, är ledsen, skriker av smärtor, kräks, rapar, är blek och ojar sig. 

Sluppit att få ny nål i port-a-cathen, eftersom behandlingen inte är förräns på torsdag. Men blodprov måste tas ändå. Hb (blodvärdet) börjar sjunka igen är 85, Vita (blodets "krigare" mot infektioner) är riktigt låga 0,97 totalt. Så låga vet vi inte att det varit tidigare. Trombocyterna är nu också klart mycket lägre, men inte katastrof...än.

Ändå är det ok att gå på permis tills senare i kväll! Så kl.15.00 kom pappa och hämtade hem oss.