Även cytostatikabehandlingen i dropp fungerade fint. Han mådde så pass bra på eftermiddagen att han kunde följa mig ända ut till foajen - gåendes! Han spelade tom en stunds airhockey. Han är blek som "little fester" och får stå ut med mycket. Jag har ingen aning om hur många gånger per dygn sjuksköterskan kommer in per dygn för att ge honom div. mediciner (6-7ggr?) och alla andra undersökningar och jobbiga samtal han tvingas lyssna på. Han har inte en enda gång under sjukhusvistelsen beklagat sig över sin situation. Han har bara sagt att han vill veta varför han fått leukemi. När han kräktes var 5:e minut sa han "fy" och "shit" och "Jag vill bara hem så jag kan få gå till skolan". Han saknar sitt vanliga liv och längtar efter sina kompisar. Så alla Ni som inte har någon förkylning, feber eller annan smittosam sjuka är varmt välkomna att hälsa på honom. Bästa dagar är lörd-onsd. (Han sövs ner på torsdagar och får behandling, så då behöver han den dagen till det). Elias är extremt infektionskänslig.

Elias som har så stor integritet låter sig behandlas utan några som helst protester. Han är helt enorm!!!

Idag har vi fått ett långt fint brev från hans klasskompis Esmeraldas föräldrar som tänker på oss och gärna vill ställa upp och hjälpa oss. Kanske passa Beatrice. Lämnat sina telefonnummer så vi säkert kan nå dem. Väl hemma så hade jag fått ett mail av Veras familj i Beatrices klass. Vi blir så glada över omtanken! Vi hoppas att alla vi känner och som hör av sig på ett eller annat sätt ska veta hur skönt det är att veta att de finns om det skulle behövas. Att de bryr sig. ALLA Ni som finns runt om Elias och oss - TACK!!! Ursäkta att vi inte hör av oss till Er alla med en gång, men det händer mycket runt Elias så vi behöver vara med honom. Vi vill skänka Er de varmaste kramar!

Många hör av sig och undrar. Vi hoppas att detta kan vara ett sätt att förmedla hur Elias nya liv ser ut och hur han mår under den här långa behandlingsperioden - 2,5år.

Idag har Elias blivit sövd för att få sin andra behandling av cellgiftsbehandling i ryggmärgen. Allt gick bra enl. planerna. När han vaknade så var han hungrig och ville ha en korvmacka och äpplejuice. Därefter kom hans kontaktperson, Linda och gav oss viktig information om den extra viktiga dagliga hygienen och städningen. Duschning varje dag och munhygienen är extra viktig eftersom han troligen kommer få blåsor och besvär pga cytostatikabehandlingen. Och sedan så lite saker framme som möjligt, så det inte samlar damm som göder alla bakterier. Renbäddning 2ggr i veckan eller oftare om det behövs. Efter det blev det lite fejande, trots att jag vispat runt igår. Elias var sedan på lungröntgen och läkarkandidaten som var här igår och som var med under hans behandling på operation kom förbi för att se hur han mådde. (Jisses, jag måste ha hjärnbrist för jag blev osäker på hans nanm, men jag ska ta reda på det). Han undrade om han fick följa Elias under sin tid som kandidat. Självklart får han det! Det kanske kan vara lärorikt och följa hans väg mot att bli friskförklarad om 2,5år. Vem vet, kanske han blir barnläkare.

Personalen på avdelningen är bara gulliga och fanatstiska och inte minst proffessionella. Vi är i trygga händer! Kuligheter försöker de muntra upp Elias med, men han är idag lite hängig och har ont i ryggen efter sin behandling. Ny vill han ha en korvamacka, så nu måste jag gå. I em. ska han få cytostatikabehandlig i dropp.