Två kanelbullar och sedan 4 köttbullar med potatis och gräddsås blev dagens hemmamums. Vi bäddade upp goa kuddar med nytvättade filtar framför TVn, så Elias kunde ligga och gosa med hundarna.  När han låg där och mös med sina hundar och kände sig helt trött och matt började han prata om sin situation. Han börjar inse hur sjuk han är och att det lär dröja länge innan han kommer att bli frisk. Ledsen för att han är så orkeslös, trött och inte kunna äta som innan. Känner sig konstigt hungrig av kortisontabletterna, men jobbigt att äta när hela magen är i uppror. Glad för att komma hem en stund men ledsen för att det inte  "är som vanligt", så det var delade känslor. Vilja vara hemma, men inte orka med det, och sen ändå vilja åka tillbaka till sjukhuset pga av att han inte mår bra.

Dixie råkade trampa rakt på port-a-cathen så tårarna sprutade av smärta, men allt Elias sa var; "Hon kunde ju inte hjälpa det".

Louise blir rädd när Elias får ont någonstans och vågar inte riktigt vara nära honom för hon blir rädd för att han ska bli akut sämre. Tycker han ser blek ut. Grät när han fick syrgas igår och har svårt att sova ibland.

Vid 18-tiden var han tillbaka från sin permis och hoppade ner i sängen. Pappa fick stanna en stund medan Beatrice var hos läkaren på jourläkarmottagningen för provtagning. Alla prover var bra, så det är bara en envis förkylning som ska dra ut på tiden. När Beatrice och jag skulle lösa av pappa, stannade vi i ljusgården på BUS. Där spelade vi lite airhockey. Roligt!

Vi la oss tidigt. Elias fötter har blivit helt torra så jag masserade dem länge med kräm och sedan sa att han fick ont i handen...men menade Håll mig i handen. Jag bäddade min säng intill honom och sedan låg vi och höll i handen och mös tills han somnade gott.

TVn stod på och Tobba kom förbi. Hon hade narkosjour och haft fullt upp. Vi låg brevid honom och läste alla breven från skolan som Elias fått.

Idag godkände doktor Dominic permission ett par timmar med reservationen att han inte fick ha närkontakt med Beatrice. Oj, vad glad Elias blev! Han längtar så efter att komma hem en stund och träffa hundarna. Mormor blir räddaren i nöden. Hon kom och hämtade oss på sjukhuset och tog Bea med sig. Hon får ett besök till doktorn ikväll...

Han beställde kanelbullebak, så klart fixar jag det. Elias är blek, matt och trött men nöjd med att vara hemma en stund.