Idag var första dagen i skolan på Munspelet sedan han blev sjuk. Då kom syster Carina och berättade för barnen i klassen om Elias sjukdom - leukemi.  Efter detta fick 5:orna samma lektion. Alla var urduktiga och intresserade. Alla kompisar verkade glada över att se och träffa Elias som också berättade för dem om sig själv. Många hade många frågor och ville veta vad Elias utsätts för. Hur ont gör det att få en nål insatt i port-a-cathen? Det måste ju göra ont! Etc.

Under tiden berättade syster Petra (som är syskonstödjarsköterska via barncancerföreningen) för Beatrices klass. Det hade tydligen kommit upp en hel släktredogörelse bland de barnen och deras sjukdomshistorier.

Efter detta blev det till att åka hem och göra lite skolarbete om vikingatiden, läsa och en snabbtitt på engelskan, innan han fick ligga i soffan och vila sig.

Lite senare på eftermiddagen hälsade vi på Elias kompis Samuel och min kompis Marit, dvs hans mamma. Nybakat bröd och nybakade wienerbröd hade vi med oss. Mumsens som Elias brukar säga. Pojkarna mös tillsammans och vi babblade jobb och skvallrade om ditt och datt. Det händer mycket när man inte ses varje dag.

Beatrice fick en extra mysig dag med Isabella. Åkte tillsammans med henne, Esmeralda och deras pappa Jacob med buss ner till stan och käkade pizza och fick sedan godis. Hon sade sig ha ätit en 1/2 alldeles själv. Det måste ha varit rekord. Mitt i allt kuliga hämtade vi upp henne utanför Domkyrkan för att åka in till sjukhuset. Idag har barncancerföreningen fest för barnen och dess anhöriga. Det bjöds på gratinerade kycklingbröstfileér med hasselbackspotatis, sallad och tillbehör (bla vin och öl), pasta, köttbullar, prinskorvar till barnen om de inte ville ha kyckling. Till efterrätt serverades det chokladtårta, mandeltårta, glass och choklad. Umsinumsi! Tyvärr fick Louise inte vara med denna gången heller. Hon är fortatt mycket förkyld och är portad pga av det. Stackars henne! Vi hoppas verkligen att hon snart blir frisk från denna envisa förkylning! Hon skulle må gott av att få komma och se lite trevligheter på avdelningen också än bara "sjukheter". Hälsa på Elias när han inte mår så bra, då mår hon heller inte så bra. Lite postitivt vore gott för henne som är så ledsen för att Elias är så sjuk.

Närmare klockan åtta sprang Bea och jag ner till pressbyrån för att se om det fanns någon tidning med fina bilder från igår på vår söta Prinsessa Madeleine. Men icke sa nicke. Vi hade 1000 gånger finare bilder än vad de 2 futtiga tidningarna hade. Det tyckte vi alla som babblade i köket var dåligt. Det är väl ändå en trevlig "nyhet" att skriva om i en tidning att prinsessan Madeleine var här. Är det omöjligt att skriva om trevligheter? Måste allt handla om krig och elände? Jag röstar för mer glada nyheter som man blir inspirerad av!

Den fina skylten gjorde Elias under kvällen som han vill ha på dörren när alla kommer och hälsar på. Fin va!

Klockan åtta var det då äntligen dax för "Bonde söker fru". Detta följer Beatrice och jag slaviskt. Beatrice fullkomligen älskar detta programmet, så vi har det som vår extra mysiga mysstund. Speciellt när vi (Jag och Christer) känner Helena Andersson från Lomma som är med. Min älsta väninna, som är 20 minuter yngre än mig, Cecilia - det är hennes lillasyster. Vi gick alla tre i samma klass i 1:an innan först jag bytte till en annan skola och sen "flydde" Cicci till Bjärred när de flyttade dit. Kvar blev Christer och höll ställningen i klassen?Cicci och jag var som ler och långhalm under uppväxttiden fram till dess att hon träffade sin Peter i Kalmar. Flyttade dit, gifte sig och fick 2 flickor. Så kontakten är lite mindre av naturliga anledningar, men hon kommer vara min vän för evigt! Förra årets "Bonde söker fru" var också tvunget att följa eftersom det var en kursare till mig som var med, så hela klassen fnissade ihop och diskuterade både före och efter programmet om hur hon var mm.

Elias dagar är extremt inriktade på mat. All cortisonbehandling gör att han äter "sjukt" mycket och hela tiden. Hittills har han idag ätit 12 mackor, 2 pannbiffar, 1 ägg, 1 burk makrill i tomatsås, 1 wienerbröd, 8 köttbullar, pasta, glass, choklad, jordgubbar - vad jag vet. Han är så hungrig om dagarna att han kan inte vänta 10minuter på att middagen ska hinna bli klar. Då fixar han en macka innan. Hans mage står ut och trots att han proppar i sig känner han sig hungrig hela tiden. Nu i natt har vi beställt in 2 kaviarmackor till kl.03.30 för att han ska vara fastande från kl.04.00 Han grät sist han skulle sövas så hungrig han var och det var ännu värre när han låg på uppvaket efteråt. Det vill vi undvika så långt det går... för nu är han ännu hungrigare än då, så det blir nog till att ha fixat mackor till honom som är färdiga innan han kommer ner hit till avdelningen igen i morgon.

Nu är det nanno nanno tid. Sov Gott!

Din stora dag! Prinsessan Madeleine kom till sjukhuset och hälsade på barnen.

Den finaste prinsessan vi mötte idag var ändå vår alldeles egna lilla Beatrice!

Beatrice träffade Prinsessan Madeleine inte mindre än vid 3 tillfällen idag! En gång i foajen när hon kom, sedan på dagvården och sedan kom hon till lekterapin där hon och Ida lekte doktor! Prinsessan Madeleine pratade med henne flera gånger och till slut ritade Beatrice en teckning som hon fick.

Elias var inte lika imponerad av Prinsessbesök som Beatrice, men om man får tro bilden så verkar Prinsessan Madeleine vilja ge honom ett gott leende ändå. Men Elias mår inte så bra idag. Tog nog i i överkant igår när han var iväg på Trelleborgen. Har blivit förkyld och fått otäck hosta så doktorn tittade till honom.

Tidigt upp i ottan och fixa matsäck inför besök till Trelleborgen med klassen, men innan dess var Elias tvungen att åka in till avdelningen för att ta nya prover, dra nålen i port-a-cathen och få en påse mediciner med sig. Flickorna skulle också väckas... i vanlig ordning så är tidiga mornar inte deras favvotid. Dvs tjat gnat och sura miner förgyller dagarnas första timmar, men sen brukar de vakna till så man kan börja prata med dem.

Vi lyckades låsa oss ute på morgonen också, så vi fick leta reda på Louise på skolan.  (Sen blev Louise utelåst pga av att de fick sluta tidigare just denna dag).

Vi körde i vår egen bil, medan klassen tog sig dit med kommunala medel och traskande över valda delar i Trelleborg mot Trelleborgen och en väntande viking som guidade klassen i tidstypisk klädsel. Vi tajmade perfekt! När de kom fram rullade vi in bilen i parkeringsfickan. Efter guidening och promenerande i vikinganejderna blev det fika på matsäcken. Sedan orkade inte Elias mer, men han orkade långt mer än han någonsin gjort och han tyckte det var roligt att få ha följt med! Lärt sig en hel del på kuppen dessutom. Allt från Tor med sin häst Sleipner och fallande ner till Harald Blåtands avkommor.

Väl hemkommna och Louise insläppt körde Beatrice och jag till Limhamn där hon dansar balett hos den mest fachinerande äldre dam jag upplevt, Dorrit Rodin. Hon är helt otrolig! Flickorna är som små älvor när de skuttar omkring och kämpar för att göra varje rörelse rätt. Jättesöta! En liten tur till trädgårdsbutiken Plantagen hann vi med innan dansen och köpte ett körsbärsträd (bigarrå) och en vit ädelsyren.

På kvällen kom Joels storasyster Ellen, 12år, från avdelningen där Elias ligger för att sova över till i morgon. Hon skulle annars få ha sovit ensam på Ronald McDonalssjukhuset alldeles själv. I morgon kommer då äntligen prinsessan Madeleine på besök till avdelningen. Då får vi se om hon har någon glittrande krona på huvudet, klackaskor och tjusfull klänning med släp...

Redan till vår frukost kom Esmeralda med familj ( Isabella, Simon, Maria & Jacob) och Anton från Elias klass. Jag hade precis hunnit baka en god rulltårta, så vi mumsade en del och babblade desto mer och bakade en kaka till.

Elias blev jätteglad över att få spela GuitarHero och PS2 med några som kunde det. Han tom diggade ståendes en del. Maria spelade piano med flickorna och senare kom Antons mamma Madeleine och lillasyster Hilda också och fikade på nybakad kaka. Härligt med fullt hus med vänner och barn!

Mitt i fikeriet ringde Elias lärare, Marianne och meddelade om morgondagens utflykt till Trelleborgen. Tänk att det redan är dax! Tiden bara rusar iväg. Vilket påminde mig om att nu börjar det bli kallt också. Vilket också betyder - LETA. Leta efter vantar, mössor och lite varmare kläder. Nu kanske det verkar vara en banal sak för dem flesta, men för oss är det ett projekt eftersom INGET finns där man tror. Inget har ett "brukar"ställe. Hela huset är i oordning! Suck!!! Jag drömmer om den dagen då ett rum är klart och färdigt. Ett. Skulle gärna önska att det var en toalett som kom först, men så blir nog inte fallet, tyvärr. Lite mer ordning, men hur gör man ordning när garderoberna inte har hyllplan? När det mesta finns i kartonger huller om buller och allt det vanliga ska skötas samtidigt som sjukhusvistelserna upptar tid? Sen tänker man igen och funderar på vad som är viktigast. Jo, att Elias mår bra. Varma vantar och varm mössa är ju inte en nackdel en kylig dag - moment22.