Elias låg i soffan hela förmiddagen och hade ont i magen. Fick i sig en hel macka till slut. Vid 3-tiden mådde han ganska ok, så han åkte med för att hämta Bea i nya (grisa-)bilen. Pappa och han tog svängen om fritids. Han fick en present av dem. Ett spel till sin xbox.

Orkade inte följa med in på skolan och hämta Bea, utan satt i bilen. Fröken Marianne lämnade lite information om vad som händer i skolan och fler brev från eleverna i 4:an och 5:an. Underbara och gulliga allihop!

Under kvällen har han mått hyfsat. Är matt, men det hindrade inte honom för att krypa upp för trappan när han kom hem. Ville så gärna spela sitt nya spel. Bara en stund innan föll han ihop vid soffan och kunde inte ta sig upp från golvet, men spela - det bara skulle han.

Uttalar fortfarande att han önskar att han kunde börja äta som vanligt. Fast idag har vi anat en liten liten förbättring. Får i sig några tuggor då och då = bättre än inget, så vi är nöjda för dagen - och den är inte slut ännu. Han kanske slår oss med häpnad.

*Grisabilen - Pga av att Elis blivit så sjuk insåg vi att vi blev tvugna att ha vars en bil tills Chrille börjar arbeta. (Chrille sålde volvon för ca 2-3 mån.sedan) "Nya" bilen är köpt av en grisabonde och det kunde virvelvinden i näsborrarna lokalisera med besked. Bea höll för näsan medan de körde och handlade en "Wonderbaum" á la vanilj.

Alla barn på skola, fritids och kompisar: Ni är toppen! Alla brev och teckningar kommer att sparas för evigt. Alla är de lika gulliga! Tack snälla! Elias gillar dem alla! Läser dem om igen.

Tack för att Ni är så goa.

Elias saknar Er allihop och önskar inget hellre än att han skulle vara tillbaks i vardagen så han kunde leka, babbla, spela och ha kul med Er. Han längtar till skolan. Nästa termin kommer han börja så smått.

KRAMAR till ER ALLIHOP FRÅN ELIAS!

Snabba ryck. Läkarna ville skicka hem Elias trots att han inte är på G, men vi gör ett försök. Morris blev jätteglad när jag berättade att jag skulle hämta hem Elias. Elias längtade också efter hundarna och ville att vi bäddade åt honom på golvet så hundarna kunde ligga hos honom. Mmm, som de myser.

Äntligen är värdet nere, så att han slipper spoldroppet. Nu kan han kanske börja må lite bättre. Nu när giftet är ute ur kroppen och han kan få börja sova utan att behöva vakna var timme för att kissa. Cellgiftet (högdosmetrotrexatet) gör ju att han mår illa och kräks. Vi hoppas verkligen att han ska bli bättre under dagen, men vi vågar inte låta honom komma hem än. Han måste kunna stå på benen först en stund och få i sig nåt utan att han kräker upp det och inte behöva inhalera mer. 

Elias har fortsatt ont i magen men har trots detta fått i sig en halv macka. Är trött och ska försöka sova middag under dagen.

Värdet som vi väntar på att gå ner verkar vänta på sig ytterligare. Så Elias blir inte av med sitt spoldropp - så det blir till att kissa på varje timme.

När han vaknade ville han äntligen försöka äta. En halv macka. Yes!!! Ett glas O´boy till det. Men han är trött av att inte få sova sammanhängande mer än 1-1,5 timmar i sträck och av att han inte kan äta. Pappa kom till frukost och tog över vakan, så jag fick åka hem till flickorna och fixa med dem.

Bea fick ha sin kompis Sigge här och de lekte och hade kul. Allt ska hända på en gång. Allt från att skriva önskelistor till tomten till att dansa och hoppa i sängen. Var ute och lekte med snö och is. Jag röjde mest runt bland allt som behövs fixas med husshållsarbete och en dusch nån stans där mitt i. Senare kom vår vän Janne och hälsade på och stannade på middag. Det blev köttbullar med gräddsås och lingon. Sigge åt inte mindre än 10 st.

Sen åkte vi till Elias med en "doggybag" med köttbullar till honom - om han nu skulle bli lite sugen på att äta nåt.

Elias har sovit från och till hela dan och kräkt en gång. Bara varit uppe en kort stund i köket. Fått i sig lite lite mat. Inhalerat mot allt slem han har.

När vi kom sov han, men vaknade och blev klart gladare när vi kom. Satte sig i sängen och kunde tom äta lite till. Visade Sigge alla slangar han har i sig. Sa att allt han vill är att kunna äta. Rädd för att få en ny sond. Kämpar och tvingar sig till att försöka äta för att få slippa få sond. Suck! Vilken kämpe han är! Tur är det!

Senare på kvällen efter att vi ätit (inte Elias) blev Elias sämre. Fick ont i halsen och i bröstet. Fick svårt att andas. Inhalerade men tyckte ändå att han inte kunde andas ordentligt och hade ont i bröstet. Kunde inte prata. Sjuksköterskan gav honom syrgas och kallade på jourläkaren. Jag la mig hos honom i sängen och masserade honom. Läkaren som kom blev nog också lite skrämd. Vi upplever att "vanliga" läkare inte behärskar cancerbarnens symtom. I alla fall sa läkaren att hon skulle hämta en ficklampa - och återkom inte förrän efter ca 20 min - då hade hon även ringt onkologbakjouren och frågat hur han tänkte. Läkaren kom fram till att vi får stanna till i morgon. Vilket svar! Men jag förstår om det inte är lätt. Det är ju inte lätt för oss ens som är i det hela tiden. Jag tror inte Elias hela probleme är vanliga andningsproblem, utan att han har ångest. Det är väl inte så konstigt med allt han måste gå igenom och orka med. Elias är en mycket klok kille och förstår klart mer än vad vi kan fantisera om. Han vet hur sjuk han är. Varför skulle han annars tillåta sig utsattas för allt utan att klaga? Han vet att han måste för att överleva.

Elias har varit helt matt hela dagen. Inte ätit på hela förmiddagen, eftersom han mådde illa. Bara legat i sängen och varit ledsen av och till.  Trött av allt kissande. Storebror Anton kom med pappa och hälsade på, men orkade i alla fall inte ta sig upp. Senare på kvällen åt han lite kyckling - som kom upp tillsammans med sonden - igen. Är slemmig och får svårt att andas från och till. Just nu funderar vi. Elias mår illa och kräks. Ska han ha en ny sond som han i alla fall kräker upp eller ska vi avvakta lite och se om han mår lite mindre illa till bekostnad att han inte får någon näring i sig alls... Att "tvinga" honom till en sond känns som ett övergrepp att strunta i det gör att han får ännu mindre ork. Båda valen är otrevliga att välja.

Jag åkte hem till till flickorna på dagen och slängde i en tvätt och klippte Louise. (se bilden). Vi tyckte att hon blev jättefin. Sen åkte hon till en kille i Staffanstorp och Bea och jag stannade på vägen och handlade lite allt möjligt gott. Om nu Elias skulle kunna äta nåt. Det är ju lördagskväll. Tacos och gräddbullar, maränger och färsk ananas. Än så länge så kan han inte.

Nu på kvällen sa han "Bara gör mig frisk!"

Chrille fick iväg flickorna till skolan iförda vinterkläder. Beatrice hade hur kul som helst på skolan idag och Louise gick hem för att hon var rädd att sladda med cykeln. Härligt med lite vitt på alla tråkiga buskar och träd.

Elias sov länge idag. Helt matt. Morgonen tillbringade jag med att baka kärleksmums till alla barnen på avdelningen - dubbel sats så det räcker över hela helgen.

Fint besök kom förbi. 3 tjusiga tjejer från klassen och stilfulla "fröken" Annika. Vi satte allihop i arbete. Allt för att få upp Elias från sängen. Det blev till att baka drömmar - så alla kan sova gott i natt. 5 plåtar. Några drömmar lades i en burk som barnen får spara på tills på måndag. Mitt i allt rullande kom även Liliana och Stanislaw - våra fd goa grannar. Med sig hade de ett par svarta Foppatofflor i rätt storlek och en äkta NY-keps.

Efter att jag/Chrille hämtat upp Beatrice så hämtade vi Anton osså handlade vi lite god middag som vi tog med till sjukhuset. Louise dukade upp i köket medan jag fixade kyckling med pommes till alla utom Annette som beställt  ytterfilé. Innan maten var klar så ville Anton & Elias ha en macka med jordnötssmör vilket Elias åt med god aptit och inte nog med det, han åt ett kyklinglår som avslutning!!!Med tanke på att han inte ätit ordentligt på över 10 dar så blev man jätteglad!

Elias fick också ett urgulligt brev från Melanie. Han blev jätteglad!

Beatrice busade i snön utanför sjukhusentrén med Isabell (som oxå är på avd. 64). Dom gjorde snöänglar och kastade snöboll på Isabell's mamma och i avdelningens kök! Gissa om det blev blött. Men de hade med sig en busig syster från avdelningen som hjälpte dem att frakta in en hel bricka med snö.

Nu, efter att IDOL snart har ebbat ut, så är det dags för hemfärd och Annette tar förhoppningsvis sista natten innan permis med Elias. Hans värden är på väg ner men ännu saknas en bit innan läkarna är nöjda och kan ge Elias frisedel några dagar!