Natten blev sen innan Elias fick ny nål i "porten". Trots att han fick ny nål innebar det inte att den fungerade perfekt, så personalen fick ändå komma från avd.64 för att ta prover mitt i natten.

Morgonen blev tidig med ny omgång provtagningar för att ta ställning till om han skulle få sin behandling idag. Blodtrycket är fortsatt högt och utslagen på benen ser konstiga ut. Lite strimmiga på ena benet, längre upp på låret är han brunflammig och på andra benet lite blandat och med blodprickar. Febern var försvunnen sedan natten utan att han fick febernedsättande, så det var ju bra. Alla prover var bättre än i måndags och hyfsade. Så det bestämdes att Elias ska få sin behandling.

Medan han väntade på att cytostatikan skulle bli klar på apoteket hann han vara lite på sjukhusskolan och leta lite vikingavapen och mysa lite med fröknarna där. Han trivs bra även i den här skolan.

Vi flyttade ut från rummet på avd.62 och kröp ner i en säng hos Karin och Viveka på dagvården istället. Så nu har Elias varit varvet runt på andra våningen. Både cellgifterna i droppet och i sprutan i benet gick bra - dock började han få feber igen...37,8 C men proverna var ju ok, så efter lite velande tillsammans med läkaren och kvällsjouren bestämde vi att vi åker hem. Har is i magen. Vi vill ju hellre vara hemma och skulle det vara något så är vi ju där på ett par minuter. Klockan 17.00 hämtade Christer oss och sen hämtade vi Beatrice som var hos sin kompis Isabella.

Väl hemma igen, simmade huset i kläder. Vår packning, kläder vi fått av Ingrid och all tvätt som skulle vikas och läggas på plats. Maten skulle lagas och Christer skulle ha besök av sin bästis Mats Portland. Jeje... Mats fick nog en chock av röran, men maten var god. Men hur fixar man ett hus när man inte är hemma? Här är i alla fall rent - i röran.

Jag hade glömt att få med mig Elias cytostatika till i kväll, så grabbarna fick ta en sväng till sjukhuset i Mats nya fina bil - en SAAB 93 aero, och fixa några piller.

Beatrice och jag tittade som vanligt på "Bonde söker fru". Spännande. Ingen åkte ut. Köpte en tidning igår där Helena var med med sin bonde Per. Snart kan jag nog inte hålla mig utan ringer upp henne och frågar hur det gått, men å andra sidan så kommer programmet inte bli lika åtråvärt sen om man får reda på hur det gått. Hmm.